TRÄDGÅRDSMAKAREN

Hästen skulle säljas snabbt, det fanns flera intressenter som stod på kö och priset var inte allt för högt. Hästen besiktades samma kväll av en stressad veterinär som kom i kjol och klackskor. Hon drog på sig ett par gummistövlar och bad försäljaren göra böjprovet för hon hade ont i ryggen. Jag studerade noga hästens rörelsemönster, kanske var den lite ömfotad då hon inte var skodd, men inget annat syntes. Vi lastade och åkte hem direkt efteråt. Med oss från försäljningsstallet fick vi ringorm som var tvunget att behandlas två gånger dagligen under flera veckor. Bada och schamponera häst, bada och smörja häst. Lady isolerades från de andra hästarna och fick gå i egen hage och hon var stressad men under kontroll.

En långam start 

Efter några dagar började jag gå promenader med henne och hon visade stor osäkerhet blandat med rädsla. Den häst jag såg på provridningen var inte den som jag nu stod med i handen. Min erfarenhet säger mig att hästar behöver tid för att landa och vänja sig vid sin nya miljö och livssituation, så jag gav henne chansen att få göra det. Jag misstänker att Lady var ganska avstängd mentalt vid tillfället för provridningen och att det nu var hennes rätta sida som visades. Vi arbetade på ridbanan där hon kände sig ganska trygg. Den enorma energi hon hade kom ut genom att hon bara ville rusa runt, hon kunde inte stå stilla eller fokusera på någon uppgift. Det var inte läge att sitta upp på hästen eftersom den inte kunde stå stilla, men också för att ringormen var som värst i sadelläget. 

Ville jag gå från stallet eller förbi ridbanan för att ta en promenad var det fullständigt tvärstopp. Hon var skärrad och om jag drev på blev hon helt blockerad, underläppen fladdrade hysteriskt och hon reste upp huvudet och kastade sig handlöst bakåt. Hastiga rörelser från mig kunde resultera i direkt flykt, allt ifrån att hon tvärvände och ville skena hem till att hon stegrade. Det var inte svårt att förstå att hon inte blivit helt sjyst behandlad tidigare. Och mitt hjärta smälte ännu mer. Det fanns aldrig någon fundering över att jag borde lämna tillbaka hästen, något sa mig att vi skulle ta oss igenom detta och hästen skulle komma ut på andra sidan som trygg individ. Det skulle bara behövas lite tid och tålamod. Dessutom hade försäljaren avsagt sig reklamationsrätt i kontraktet. 

Jag förstod att hon hade haft ett komplext liv. Dels märkte jag att hon under ytan ändå var ganska välutbildad. Kanske även inkörd då hon förstod kommandon och var så fin att arbeta på töm. Men jag misstänkte också att hon inte varit behandlad särskilt bra. Huvudskygg och extremt rädd för hastiga rörelser och överreagerade ofta. Tack vare internet är det inte helt svårt att få fram bakgrundsfakta och jag hittade många personer som kände till Lady. Jag kallar de olika personerna X nedan och därefter en siffra beroende på vilken ägare de har varit i följden. 

Först och främst kontaktade jag uppfödaren (X1) som var en mycket trevlig och tillmötesgående man. Hans svar på mitt mail med bild på Lady var positivt. Jag fick också svar från en av hästskötarna på gården. 

Det kändes bra att få veta att hon kom från en seriös uppfödare och hade fått en bra start i livet. Men jag ville veta mer om hennes liv från fyra år till de åtta år gammal hon var när jag köpte henne. Jag gick med i flera Holländska grupper på facebook där jag kunde efterlysa hästen och jag fick oväntat ganska många svar. Med hjälp av passet och hennes vaccinationer kunde jag få fram var i Holland hon hade befunnit sig och vilka år och datum. Jag tror att det hjälpte ganska mycket för jag hade inte fått fram några andra ägaruppgifter i hennes pass. 

X2 är en känd fyrspannskusk och det var hans fru som skulle rida Lady men hon blev gravid och Lady såldes till X3. Jag har inte fått kontakt med X2 personligen men fått info om detta. Nästa ägare X3 har jag däremot fått svar ifrån. De äger en ridskola. 

Nu började det svida i ögonen, jag blev så ledsen för min älskade hästs skull. Flera svar berättade samma sak. Här ett svar från en tjej som jobbat på ridskolan och därefter får jag kontakt med ägare X4. 

           “We have a stable. We have the horse from ridingschool. Because the owner didnt have the  match with the horse. And the horse was not easy to ride. It was the owner, the woman that ride the horse. And that didnt going good. The owner X3 have a big riding school.

Horse can a lot but if she didnt like it that thay she can have bad behavior. We ride her. Sold her to a women (X5) and she want to go ride grand prix and after a copple of weeks the horse was not good. Because she walk with a move to the outside front leg. I dont know how to say. We taken her back. Then we sold her to X6. She have the horse i think 1 a 1.5 years. Ride outside. Some dressage. After a time she have bad behavior. X6 was afread and she bring the horse to another stable. That stable sold the horse i tink to you? They told the horse go to out of nl.

The horse have a caracter. She likes to ride outside and like to jumped. Dressage of higher level she blocked. And get bad behavior. When you leaved her on her one way you have a good horse. When you ride her and say that your the boss and she have to listen to a lot of presser she is getting blocked and taken the lead whit bad behavior. She was 4 or 5 years when she come to us. 

She can do all the dressage. Paiffe enz. She learned it. She can do the canter changes 1 2 4. I think zz lich level. Not nice. Whe taken her outside to make her head empty. Its a lovely horse. Good moved. Easy to handle. Nice in the stable. I think we did her also on the carriage. We did al the horses alone in the cariage. I think we have movie. X6 is not a good rider. She can ride whit the horse nicely. But a lot of people pusht her. Go dressage. And then she geting bad behavior. X6 was afraid. When she was bad she jumped in the air whit 4 legs from the ground. Go to the other side and Come up. And she can Come up high. Whe called her First Black.”
 

Ägare X7 blev importören och det försäljningsstall jag köpte henne ifrån och jag är alltså ägare nummer 8.

Hästen är vid det här laget 8 år. 

Kolik, senskada, trötthet och dåliga hovar

En senskada satte stopp för fortsatt träning under några månader hösten 2018. Vi fortsatte träna små saker under vintern 2018-2019 och byggde upp ett förtroende för varandra. Under november 2018 fick hon sin första kolik. En period gick det bra att rida och hästen verkade mer nöjd med sitt liv, men sommaren 2019 verkade jobbig för henne och hon blev bara tröttare och tröttare. Lady är en stark men snäll flockledare som gör allt för att bevaka omgivningen dygnet runt. Hon är en spanare av högsta rang och ser och hör saker långt innan alla andra. Jag är van att se hästen stå med högt buret huvud, utsträckt hals och spetsade öron för att scanna av omgivningarna. Jag utgick från att hon inte gick och la sig för att vila och sova på nätterna i hagen och stallade in henne från betet nattetid under en period.

Under den här tiden så reflekterade jag inte så mycket över samband mellan bete och mående mer än att jag trodde att hon sov dåligt. Hon blev också halt på båda frambenen men det drog jag en parallell med att hon avlastat bakbenet med senskadan i kombination med att hon inte la sig ner för att vila.

Redan här började vi ha problem med att fatta galopp, men det kom vi fram till berodde på hältorna. På veterinärkliniken i september 2019 resonerades det en del om hennes hovar och hovvinklar och vi kom fram till att det snarare var här problemet låg. Fötterna flöt ut ganska mycket och jag såg själv att det inte såg särskilt bra ut. Röntgen högt och lågt visade ingenting speciellt men ultraljud visade att hon tidigare haft någon skada på gaffelbandsgrenens infästning på vänster framben. Klinikens hovslagare satte på extra dyra specialskor (Aluroll) och efter lite behandling med medicin så försvann hältan. Men inte tröttheten. Vissa dagar var ögonen helt dimmiga och underläppen hängde långt ner. Hon verkade helt utmattad. Att notera från journalen där det står följande: ”Hälta. Hästen lämpar sig idag ej för bedövning pga nervös/temperament”. 

Nästa uppenbara problem som jag märkt av under en tid var att Ladys energi fullständigt tog slut 12-15 minuter in i ridpasset. Det fanns absolut ingenting kvar att hämta energimässigt utan vi fick ta en längre paus för att ens kunna fortsätta rida. Under uteritter blev inte problemet lika påtagligt då hon var så pass nyfiken, tittig och spänd på allt annat så hon glömde nog bort att hon var trött. Det gick nästan att ställa klockan efter henne. När energin var slut hade det gått runt 12 minuter. Det var en märklig sak som jag inte upplevt tidigare. Vi kom så pass långt att jag kunde rida ut ensam vissa dagar.

Den 16 juni 2021 red jag ut i skogen eftersom det var varmt och ville sökte skugga men det var fullt med myggor som irriterade. Jag märkte att Lady blev mer och mer stingslig och gick och slog med bakbenen. Jag ville trava på en skogsväg men Lady ville hem. Jag tappade tålamodet och satte lite press på henne och vi kom bitvis framåt. Jag brukar inte sätta press på hästarna utan lyssna till deras behov och vad de säger mig, men i denna stund ansåg jag tydligen att det bara var dumheter från hennes sida. Jag hade fel. Hon började svettas rejält vilket hon inte brukar göra, men det var en varm sommardag och egentligen inget konstigt med det.

På vägen hem kändes hon stum och stel i skritten, som om benen inte riktigt ville följa med. Hon snubblade till ett par gånger och jag satt av och promenerade med henne sista biten hem. Frambenen vek sig och hon gick ner på knä men kom upp men var så vinglig på bakdelen att hon kämpade med att släpa sig fram. Bakbenen fungerade inte, hon såg stelopererad ut. I stallet rann svetten på henne och jag spolade av henne med ljummet vatten men hon började krampa och skaka. Jag torkade henne och la på varma täcken. Det här kunde inte vara något annat än korsförlamning. Men jag förstod inte varför. Hon hade inte fått något extra kraftfoder, jag hade inte ridit hårt utan bara travat korta bitar under den halvtimmes långa ritten i skogen. Vad var fel?

Magsår

Min egen teori om att Lady dessutom hade magsår ledde oss vidare till ett större djursjukhus. Hon var sur att sadla och blev arg när jag skulle spänna sadelgjorden och hade dessutom haft ett par omgångar kolik under de sista åren. Gastroskopin skulle utföras på fastande mage med 16 timmar utan mat. Lady är väldigt stressad vid lastning i transport och vi behöver vara lugna och använda belöning i form av mat och godis för att få henne att stanna i transporten och inte kasta sig ut direkt. Jag arbetar med klickerträning och hade under flera månader kommit så pass långt att Lady nu gick in i släpet själv men hon behövde fortfarande stöd med belöning för att stå kvar. Det gjorde att vi fick åka iväg en dag tidigare och stalla upp henne på djursjukhuset för att låta henne fasta på plats. Både lastning, resa och byte av stall är stressande för denna häst och inte helt optimalt men vi behövde svar. 

Gastroskopin visade magsår både högt och lågt ner i magsäcken och vi fick medicinera under sex veckor innan nytt återbesök. Hon fick en spruta i munnen med Gastroguard (Omeprazol) varje morgon en timme innan fodring, sen en spruta med Andapsin (Sukralfat) innan matningen. Hon fick även en spruta Andapsin på kvällen. Man skulle kunna tro att denna häst som spänner sig för minsta lilla skulle protestera all denna medicinering med sprutor i munnen men hon är en exemplarisk patient. Under besöket på djursjukhuset gjordes också en gynekologisk undersökning för att se att det inte var problem med livmoder eller äggstockar som orsakade problem men allt såg fint ut. Tyvärr fick hon näsblod igen. 

Allt handlar om foder .....

Den enda chansen till att få hästen att må bättre och klara av att hålla PSSM2 i schack är att förändra hästens kost och träning. För vår del innebär det att Lady ska ha en kost med högt proteinvärde och lågt sockervärde. Blodprover som skickats till Laboklin i Tyskland har visat att hon inte har brist på varken mineraler eller vitaminer så vi är säkra på att det inte heller är foderrelaterade problem i den meningen.

Min foderkammare består numera av mängder av burkar, olika foder som vi provat, massa pulver med konstiga namn. Jag trodde tidigt att hon inte tålde något som innehöll baljväxter och det blir genast ett problem för de flesta av proteintillskotten innehåller antigen lusern (en klöverväxt/baljväxt), soya (baljväxt) eller ärtprotein (baljväxt). Jag är tacksam över min kunskap om växter då jag arbetar som trädgårdsdesigner, annars kanske jag inte hade listat ut detta så snabbt. Senare har jag dock kunnat ge soyabaserat tillskott utan större problem, men säker är jag fortfarande inte. 

Jag provade linfröolja då jag fick tips om att tillföra fett i kosten, men detta gjorde att hon fick stora problem med ömmande hovar istället. Även linfrökaka verkade ställa till problem för henne. Varje gång jag testar en sak och sen läser om det i de olika PSSM-grupperna så bekräftas teorin då andra skriver exakt samma sak.

Jag satsade på att hon fick i sig proteiner via två olika grovfodrer men har också provat Trikem Protein Complex, ett proteinpellets. Hur det påverkade henne kan jag i dagsläget inte säga, men det var det enda proteintillskottet just då som jag hittade som kan passa en PSSM2-häst förutom dammigt potatisprotein och min häst tycker inte om att äta den gegga som blir när man blöter upp potatisproteinet. Jag har provat vassleprotein, ärtprotein och nu senaste tiden soyablandat proteintillskott från Eggersmann som heter Aminoral och som även innehåller aminosyror.  

Det är  jätteviktigt att se till att hästen får i sig rätt aminosyror då de har större behov av även detta för att reparera skadade muskler. Jag provade tidigt flera olika produkter, Havens Equiforce E+ och Horseamino som båda innehåller livsviktiga aminosyror, den senare fler än den första. Men det är så små mängder av allt, och de är anpassade till vanliga hästar så en häst med PSSM2 hade behövt rikliga mängder. Det skulle ha ruinerat mig. Jag började istället ge extra pulver av Glutamin och Leucin som normalt används av kroppsbyggare. Jag hade sett siffror på att man kan ge 1-2 g/45 kg/dag av glutamin och 2 g/45 kg/dag av leucin. Jag har också läst att Glutamin är ett ämne som ska bilda en skyddande hinna i magsäcken och är en av ingredienserna i dyra tillskott som finns för hästar med magsår. Vid det här laget visste jag bara att amonosyror var viktiga, men inte vilka av dem. 

Har provat 1 g/45 kg/dag av ALCAR men aldrig tillsammans med fett/olja i dieten om man ger ALCAR. Kunde inte märka någon skillnad. I mitten av januari 2022 gav jag NAC (N-acetyl-cystein) i liten mängd (det smakar tydligen pest) och vi har haft ett träningspass då hon INTE hostade. Tillfällighet eller inte, det får jag återkomma till, men flera andra som provat säger att det hjälpt deras hästar med hostan. Senare har jag kommit fram till att det är rent Leucin hjälper. Upp till 10 gram innan ridning. Jag märker direkt om jag inte ger detta eftersom hon då hostar. Ger jag Leucin 30-45 minuter innan så hostar hon mindre och det blir bara frustningar istället. 

Efter att jag började ge EggersmanProfi Aminoral och jag kan börja ana en förbättring gällande energin, trots att det faktiskt innehåller soya. Ett år in i "trial-and-error" processen som det faktiskt är för att hitta rätt i djungeln av tillskott och foder, kan jag glatt konstatera att min häst trots allt kan gå på bete några timmar per dag, bara jag fortsätter ge det vanliga extra fodret. Det går ju mot all tidigare kunskap om att ta bort kraftfoder när de betar gräs. Men uppenbart behöver hon sina proteiner och vitaminer ändå. Tyvärr klarar hon inte längre av bete, oavsett extra tillskott. Det märkte jag i början av sommaren 2022. 

Utöver detta började jag ge större dos flytande naturligt E-vitamin, som jag förstår det, hjälper till att reparera trasiga muskler. B-vitamin och Thiamin (B1) ingår också i foderstaten liksom extra zink, koppar och mangan då det saknades i den uträknade foderstaten och hon hade ett något lågt värde på detta i blodprovet. Främst mangan är viktigt att ge dessa hästar, i högre dos än rekommenderat. 

Jag märker skillnad på om jag inte ger E-vitamin då hon blir tröttare utan. Det enda jag hittat att blanda ut alla pulver och vitaminer med och som verkar fungera är en melassfri betfor som heter Kwikbeet. Det ska dessutom vara välgörande för hästens mage och bra för de hästar som har magsår. Man ska också vara på sin vakt när det gäller intag av kalium vilket också kan påverka dessa hästar negativt. Just kalium finns i baljväxter och gräs. Från februari 2022 har  jag gett chiafrö som hjälp för magsåret och det innehåller också omega-fettsyror som kan hjälpa till att minska inflammation i kroppen och bildar en skyddande gele i mage och tarmar.

I mitten av 2023 hade jag läst på så pass mycket att jag förstod att jag måste  ge ren Lysin som är en viktig aminosyra men även Metionin och Treonin. Det var här som det vände helt med hennes energi. Jag fick tillbaka min häst!

Det blev ännu bättre när jag plussade på foderstaten med müsli Marstall Myocare. 

Nu! Nu blev det ännu bättre! Men ändå inte helt bra. Jag är vid det här laget uppgiven och inser att hästen aldrig komemr att bli bättre eller bra. 

Till slut tar jag bort allt som innehåller lusern och Lady mår bättre än någonsin!
Mer om foder kan du läsa här!

Sen är det bara att börja om från början. Korsförlamningar behandlas med smärtstillande och antiinflammatoriskt och vi gav Metacam. Några dagar senare under medicineringen var en ny kraftfull kolik ett faktum. Det är känt att Metacam och magsår inte är en bra kombination, men man kan heller inte låta bli att behandla en korsförlamning. Detta gör att jag som hästägare måste vara ännu mer skärpt och uppmärksam på att inte utsätta hästen för arbete som hon inte är mogen för. Och hur vet man det, egentligen?  Det är ett dagligt risktagande och jag är spänd nästan hela tiden. Hur rör sig hästen idag? Är hon inte lite stel på ena bak? Hur känns musklerna? 

Timmar efter timmar har jag masserat länden, använt Novafon med intraljud som vibrerar skönt och får musklerna att slappna av och den får även igång blodtillförseln, jag har en Treatlite laser som jag punktbehandlar med, jag stretchar och har sjukgymnastikövningar. 

Eftersom PSSM2 är en sjukdom som det ännu inte forskats så mycket om finns heller inget fullständigt svar på vad och hur man ska göra. Man får förvänta sig en lång period av Trial and Error. Man måste testa, misslyckas, nå framgång och det är en berg och dalbana utan början och slut. Först och främst, förmodligen efter en lång tid av diffusa problem och frustration över att inte veta vad som är fel,  påbörjas en lång medicinsk utredning. Därefter måste man reda ut vad hästen har för behov och vad man måste undvika. Om man har en korsförlamning att hantera är det först konvalescens och därfter en långsam igångsättning. Sen får man prova sig fram med foder, olika täcken beroende på väderlek, olika muskelbehandlingar och man får räkna med att det känns förvirrat

Jag har som hjälp fört dagbok över ett år och kunde ändå inte riktigt se den röda tråden vad det är som triggar igång de dåliga dagarna med stelhet och trötthet, även om de är färre och färre. Väder spelar roll, speciellt varma tryckande dagar under sommaren. 

Jag har gjort excel-ark med kolumner för vad Lady äter varje dag (varje foderingrediens anges i vikt och mängd), vilken tid hon äter sina tillskott (först efter ridning, senare 30-60 minuter innan ridning vilket fungerar bättre), vilken tid vi tränar/hur länge/vad vi gjort/vilket väder(kyla, regn, sol, värme) och därtill betyg från 1-10 för mående. Jag skriver också ner hur länge hon stått inne och vilat innan och efter ridning, betyg på mående i stall/hage, väder samt gör anteckningar som jag anser viktiga att komma ihåg.

Avel, etik och nedärvning

Jag älskar det mesta med min fina häst och drömmen var att få fantastiska föl efter henne. Ganska snabbt insåg jag att det inte skulle gå att avla på denna individ med PSSM2 och Kissing Spines. Jag ville undersöka vidare varifrån generna kommer och har kontaktat hingstens ägare för att fråga om det fanns fler avkommor med problem. Hingstägaren ville i sitt mailsvar inte kännas vid något om PSSM2 utan hänvisade till avelsföreningen SWB som på ett seriöst sätt har bemött mina frågor. Med största sannolikhet så är Sir Oldenburg, Ladys pappa, inte testad. Det jag däremot vet är att jag fått ett flertal meddelanden från andra oroliga hästägare där deras hästar uppvisar misstänkta symptom på PSSM2 och där de har samma pappa. Hingsten finns inte längre i avel dock och har lämnat jordelivet. Självklart kan generna komma från Ladys mamma, men hon är död och kan därför inte testas. Jag tror att man i framtiden, med mer kunskap, kommer bli mer medveten om PSSM2. Flera avelsföreningar har redan idag krav på test för PSSM1. Faktiskt är det så att PSSM2 anges på Jordbruksverkets defektlista och den anses vara en sjukdom som man inte ska avla vidare på. Alla som träffat en symptomatisk häst med PSSM2 håller med om att det är en väldigt dålig idé att föra dessa gener vidare. 

Vår fortsatta dagbok

Det är januari 2022 och jag har ridit igen! Jag har nu suttit upp två gånger på Lady (på ridbanan) efter uppvärmning vid hand med promenad och longering i skritt och trav. Det var det ganska många månader sedan sist. Hon stod helt stilla vid uppsittning och väntade på sin godis. Lady var finare än någonsin och gick villigt fram och accepterade en näst intill obefintlig travskänkel. Hon gjorde finna sidvärtsrörelser i skritt och öppna i trav som hon inte gjort något annat det senaste året. Jag red 10 minuter men det var så värt väntan. När jag satt av rann tårarna av lycka.

Februari 2022: Månaden kom och gick med värre isgator än på många år. Vi provade att släppa i en ny skogshage med lite bättre underlag och lite att gnaga på men detta resulterade i en ganska tuff kolik igen. Distriktsveterinären var på väg men tvingades vända innan hon kom fram till oss för att istället åka till en ko med livmoderframfall. Vi promenerade oss igenom natten, jag satt åter igen i en iskall box och trodde att min häst skulle dö i väntan på veterinär. Gav lite magsårsmedicin som fanns kvar i ett skåp och hon verkade ganska snart må bättre igen. Den här gången är både jag och veterinär övertygade om att det var ett magsår som orsakade smärtorna. Ny period med magsårsmedicin tar vid och tyvärr blir hon sämre muskulärt under denna period. 

Mars 2022:  jag har lyckats rida ut SJÄLV i en liten skogsdunge i närheten av stallet utan att hästen stegrat eller exploderat. Med sällskap under ridturerna är livet på topp tycker Lady. Ridningen på banan går väldigt sakta. Både i tempo och i fråga om utveckling. Det går att få henne i trav efter en längre uppvärmning men energin räcker oftast bara ett halvt varv. Jag tränar enligt principerna för Akademisk Ridkonst och Klassisk dressyr (mjuk, balanserad och medveten ridning för hästens bästa) och anpassar mig helt efter hästens önskemål, rider lugnt och utan press. Tack vare denna filosofi om att ridningen är till för hästen kan jag släppa prestigen om att vi ska prestera något. Även om jag blir väldigt glad och hoppfull de dagar hästen faktiskt bjuder på lite extra. Nästa dag faller hoppet ner i den djupaste avgrunden då inget vill fungera, men ändå strävar jag på. PSSM2 är en sjukdom då hästen faktiskt mår bättre av daglig träning så att musklerna inte bryts ner fortare än de byggs upp. Jag vill ofta ge upp kampen men har ändå en liten gnista hopp kvar. Jag testar nya foder, nya tillskott och nya rutiner. Har insett att det inte är läge att ta av täcke och låta hästen gå naken vid plusgrader bara för att jag tycker det är skönt i solen. Det blir hon sämre av. Och uppenbart är det jobbigare för kroppen nu med pälsfällning. Det har gått mer än ett halvår sen vi fick diagnosen men ännu har jag inte lyckats lista ut vad som är bäst för min häst vilket är extremt frustrerande. 

Maj 2022: Två gånger har Lady självmant fattat galopp ur en ökad trav och en gång ur skritt. Vi försöker hitta mer form och balans men det är svårt att få upp kondisen. Nu har jag under några veckors tid provat att vänja in på bete och än så länge verkar det fungera för hennes kropp. Började med 20 minuter och ett par veckor senare har vi kommit upp i 4 timmar. Hovvården har gett resultat och hovarna börjar vara mer korrekta och se fina ut. Bitvis ser jag hur hon avlastar frambenen när hon vilar men det blir mer sällan. Jag kan också rida henne utan boots på ridbanan utan att hon ömmar, men måste fortfarande ha boots på grusvägen. Testar fortfarande olika foder och tillskott. MSM kan jag inte säga gav någon som helst skillnad. 

Juli 2022: Värmen tar hårt på hästen som blivit tröttare igen. De dagar det är för varmt stallar jag in på dagen och hon står i sin box och gör inget anspråk på att få gå ut. Hon har fortfarande lite svårt att stå längre stunder med upplyfta framben när jag raspar hovarna och jag märker att hon är lite svajig i bakdelen under tiden. Ridningen blir till och från med tanke på värmen. Jag försöker mest underhålla det så att hon inte tappar muskler. Men vi har haft några fantastiska ridpass då hon istället för att ta travskänkeln istället FRIVILLIGT fattade galopp. Jag har sedan några veckor börjat ge Eggersmann Aminoral, soya med inslag av aminosyror för att få upp proteinhalten i foderstaten och för att få i henne mer aminosyror. Trots soyan verkar hon tåla detta. Jag har också börjat ge ett pulver med Gamma-oryzanol och aminosyror från Podkowa i Polen som ska hjälpa musklerna. Kunde dock inte märka någon skillnad efter att ha gett detta under ett par månader.  

Augusti 2022: Lady ser blank och fin ut, har musklat sig bra och är ganska rörlig just nu. Idag har jag haft ett ridpass då Lady faktiskt taggade till lite och bjöd framåt. Dessa dagar är unika. Dessutom så hostade hon inte och då har vi både travat och galopperat.

Januari 2023: Vi har haft en bra resa fram till hit. Energin är tillbaka och trots vintern så känner jag att ridningen fungerar bra. Vi har kommit igång med galoppen. Och jag är lycklig!! Den 7 januari smiter mina två hästar ut i trädgården (det var jag som slarvade när jag tog in dem) och hon halkar på ett brunnslock. Det var lite djupare snö och de såg inte var de satte fötterna. På brunnslock finns en stålbygel i armeringsjärn som man kan lyfta locket med. I full galopp halkar hon med vänstra bakhoven rakt in i denna bygel som klyver hoven rakt itu. Det var ganska panikartat en stund med sprutande blod som först inte gick att stoppa med tryckförband. Naturligtvis fanns ingen distriktsveterinär i närheten. Återigen var det en kalvning i andra delen av länet som hon skulle åka på. Tack och lov fick hon en kollega att åka istället. Lady gipsades och vi åkte akut till djursjukhuset. Och lika självklart var det lördag kväll, med hutlösa kostnadstillägg. Rötgen visade att sprickan gick precis in till hovbenet men missade det med millimeter. Lady fick stå kvar med antibiotikadropp och smärtstillande samt gipsad fot för att ett par dagar senare träffa hovslagaren. Han skruvade ihop hoven framtill på hovväggen oh satte på en ringsko med sidokappor för att hålla hoven fixerad.

Planen var att hämta Lady på fredagen men på onsdagen meddelade de att hon inte mådde bra och matvägrade. De sa att hon verkade olycklig och behövde komma hem. Jag fick hämta min älskade häst och fortsätta antibiotikabehandlingen med sprutor hemma. Hoven skulle spolas två gånger om dagen med jodopax och hon skulle stå på box i ett par månader. Här började ångesten ta fart. Det är i princip en dödsdom att ställa en PSSM2 häst med symptom stilla i en box. Tillsammans med veterinärerna, och mina egna tankar, fick hon gå ut i en sjukhage då hon faktiskt och konstigt nog inte var halt alls. Hoven var tvungen att hållas helt torr. Jag har satt tätsilikon i springorna på en Cavalloboots och lägger fetvadd i hoven. Det håller torrt riktigt bra. Efter en månad, i mitten av februari har vi till och med kommit igång med träningen igen och jag har suttit upp och ridit ett par gånger.

Februari 2023: På återbesöket med hoven på djursjukhuset träffar vi en veterinär som jag övertalar att kolla Lady på volt. Jag vill veta status på hältan. Hon är ohalt på både rakt spår och på volt i både skritt och trav, men korsgalopperar och ser knackig ut. Vi diskuterar fram och tillbaka och det enda som inte är kollat är SI-leden. Det har varit på tal innan men med allt annat strul och jobbiga utredningar har det kommit ganska långt ner på listan. Nu får vi till slut ett ultraljud på SI-leden och visst finns här lite artros också i en ledavdelning intill SI-leden. Som om allt annat inte var nog. Hon får två injektioner med kortison ovh vi beordras vila ett par månader. Nej, tänker jag. Det jag lyckats arbeta upp främst det senaste året får INTE gå till spillo. Hästen tappar muskler så pass fort att det inte är aktuellt att ställa av henne nu. Efter två och en halv vecka med arbete vid hand och power-walks sitter jag upp och Lady känns fin och energisk!   

Sommaren 2023:

Jag bestämmer tillsammans med min nya och helt fantastiska hovslagare att sko Lady runt om igen. Jag har hittat en hovslagare som faktiskt går att resonera med och som har kloka tankar om hovar, benställning, funktion och balans och jag har fullt förtroende för honom. Ladys hovar blir finare och finare under hans omvårdnad och jag ser skillnad på rörelsemönster och att hon kan stå bättre i balans. 

November 2023: Vilken jobbig och lång rehab vi har haft. Inte för att Lady har mått särskilt dåligt, utan för att min ork och motivation till slut helt försvann. Det är inte lätt att ha en skadad häst, och ännu jobbigare är det när den har en muskelsjukdom som hela tiden ställer till det. Under sommaren försökte jag låta henne beta någon timme per dag, men hon blev väldigt, väldigt trött. Jag tänkte att det skulle funka bara hon fick sina övriga tillskott. Det gjorde det inte. Testade att släppa på lite, lite grässtrån under hösten också. Det gick inte heller. Nu orkar jag inte försöka någon mer gång, hon får gå kvar i sin vanliga nedbetade grushage året runt där jag kan ha koll på henne och vad hon äter.

Appropå mat så har jag under den senaste månaden blivit medveten om ett stort problem. De "vanliga" mineralerna Krafft Miner Plus (röd) tog slut och jag orkade inte åka och köpa nya direkt. Det var en torsdag och redan under helgen upplevde jag en bättring på Lady gällande piggheten och rörligheten. Jag har tidigare hört att det kan vara ett problem med tillskott av kalcium (just vad minns jag inte, men det var något muskelrelaterat som PSSM-hästar reagerar på) och mineralerna innehåller ju kalcium. Jag skrev på en internationell facebook-grupp och la infoderanalysen och många påpekade att det också innehöll lusern. Jag mailade Krafft som svarade att det är 15-20% lusern i mineralerna. Det blir fånigt lite om man ger 100 g mineral per dag, bara 15-20 g lusern. Men många hästägare vittnar om att minsta lilla gram lusern orsakar problem för just deras hästar. Om det är kalk eller lusern som Lady reagerar på, det kan jag ännu inte svara på. Men jag väljer att inte ge denna mineral något mer. Jag kommer fortsätta ge rena mineraler av det som behövs (zink, magnesium och mangan främst). Jag känner nästan som om jag har "förgiftat" min häst med vanliga mineraler under lång tid, med tanke på att hon mår bättre utan. Hon är som jag skrev ovan piggare, har lättare att fatta galopp, hon är rörligare och tar ut steget bättre i skritt och jag kan känna ryggen jobba.  

Januari 2024:

Den gamla akademiska sadeln ligger inte längre bra och Lady har under en period varit lite öm i ryggen. Med en ny sadelutprovare får jag hjälp att hitta en sadelmodell som passar. Av en slump hittar jag en begagnad sadel som jag köper och Lady är nöjd och ömheten minskar. Hon tar ut steget ännu bättre i skritt och kan nu fatta galopp från skritt! 

Februari 2024:
Isgatorna avlöser varandra och vi har haft perioder med -20. Hon har då gått med dubbla thermotäcken med hals och verkar må helt okej. Vi tränar på halter, samling och sidvärtsrörelser när det går. Andra dagar får hon vila. Hon har inte haft några trötta dagar på länge nu och jag har stora förväntningar inför våren. Jag har satt upp ett mål! Under 2024 ska vi klara av att göra ett enkelt galoppombyte. Det är ett högt satt mål för en PSSM2-häst men vi ska kämpa för att klara det. 

April 2024:
Pälsfällningen har varit tung för Lady i år och i kombination med att hon tappat både kondition och muskler under vintern så har det gått bakåt en del i hennes mående. Hon är trött och lite ovillig. Jag försökte fodra med havre men efter bara en kort tid började hon visa aggressivitet mot sina hagkompisar och jag vet inte om det beror på havren i sig, stärkelsen eller om det triggade igång magsåret igen. Nu är hon satt på en dos Peptinor under en månad och mår redan lite bättre och är inte lika arg. Har också fått chans att prova ett nytt tillskott som heter Atletix med två olika aminosyror, rödbeta och rosenrot. Med lite tur kan det vara vad vi sökt efter länge för att kunna öka prestationsnivån. 

Viktiga länkar

Centrum for Animal Genetics - info om PSSM2 och här kan du beställa DNA-test
Michigan State University, College of Veterinary Medicine - fakta och forskning om PSSM2
PSSM & MFM Awareness - faktasida om PSSM1 och 2 samt MFM

Equiseq - fakta om bland annat nedärvning

Grupper på facebook: PSSM info Sverige, PSSM forum, PSSM & MFM Awareness, PSSM UK,
PSSM type 1 & 2 Support Group, Managing PSSM RER and other muscle disease