Jag har planerat stadsparker, innergårdar i städer, torg, skolgårdar, takträdgårdar på parkeringshus och utemiljöer vid hotell och olika besöksanläggningar. Alla har de gemensamt att växterna bidrar till en biologisk mångfald som gynnar djur- och insektsliv, men de ger också besökaren en lugnande och inspirerande miljö.

En park i staden kallas inte för inte "stadens lunga". Här kan man andas ut från dagens stressiga liv men också andas in frisk luft borta från avgaser. Att träd och gröna växter gynnar klimatet genom att ta upp koldioxid och avge syre är ingen nyhet. Det som blivit allt mer aktuellt, i och med klimatförändringarna, är vikten av att behålla och dessutom utöka den gröna arealen i urbana miljöer.  

Kravet på en park
En park ska inte bara vara vacker att titta på utan också vara säker att vistas i, vara funktionell och anpassad för alla människor och lätt att sköta för den som ansvarar för underhållet. Man måste tänka långsiktigt på både hållbarhet och ekonomi men också fundera över ekologi och miljö. Parken ska locka till besök, ge tid till reflektion, lust att undersöka och uppleva, utmana sinnen, locka till rörelse men också till avkoppling. Samtidigt måste den vara ekonomiskt effektiv för den som ansvarar för skötseln. 

Nya regler
Jag strävar efter att arbeta enligt 3-30-300. Det innebär att alla invånare ska kunna se 3 träd från sin bostad, att varje bostadsområde ska ha 30% krontäckning från träd och att varje idivid inte ska ha längre än 300 meter till ett grönområde.